ettvarvruntjorden

Tänker mycket men försöker göra desto mer.

Life is what happens while you are making other plans.

Publicerad 2008-11-27 19:50:32 i Allmänt,



Hur många gånger har man inte stoppat sigsjälv. Eller skulle behöva göra det, och tänka på just dom orden? Jag tror att det är lite det som har hänt mig här. Jag har börjat inse hur underbart det är att uppleva. Känna, tänka, lukta, inse, förstå.

För tillfället sitter jag I Helens underbara toppvåning i mitten av Kapstaden nära Long Street, bohemområdet i staden. Staden glittar under förstret, luften är varm och de andra ligger och tar en liten lur mellan dagens upplevelser och nattens kommande bravader. Allt är stilla och jag känner efter bara några dagar att jag trivs, skulle nästan kunna säga att jag älskar den här staden. Eller det kanske är jag som trivs med migsjälv och jagsjälv trivs i den här staden.

Än så länge har resan varit underbart. Landade i Johannesburg och for direkt till ett hostel för mat och sömn. Dagen efter var det direkt ut på äventyr. Andriés var guiden, en lite äldre, välformad man i sina bästa (60) år. Helt underbart och han blev som en pappa för oss. Han varnade oss för vädret, att djuren skulle vara relativs skygga då det regnat och fanns mycket vatten i hela området. Vi hade otrolig tur, vi såg alla Big Five (lejon, leopard, buffel, elefant och noshörning) plus så extermt mycket mer (bl.a hippo, strutsar, krokodiler, alla möjliga typer av antiloper och fåglar). Höjdpunkterna var absolut första elefanten jag såg, en stor bjässe som gömde sig till vänster om bilen. Det enda jag kunde göra var att peka och stamma fram:
- el-el-eliiifffaaant!
Därefter blev det bara bättre och bättre. Elefant- noshörning- hippo- och impalabäbisar kom spingandes på löpande band. Lejon som attakerade och åt upp en pumba precis framför ögonen på oss och noshrningar som kom spingandes i full fart mitt framför bilen.Ett par otroliga dagar med en otrolig människa till guide.

Vidare till flygplatsen och nästa destination, Kapstaden! Landade hemma hos Helene och hennes rumskompis Sofie. I tre dagar har vi legat på stranden, utforskat staden, vart på vinprovning (jajjamensan, gissa vem som kan mer om vin än ni, alkisar), njutit, ätit, talat, tittat på stjärnorna, varit på underbara barer och snugglat upp med skorpioner. Fullspäckat men helt, helt underbart. Och bättre kommer det bli!

Jag ska minnsan lyckas fånga allt! I minnet.
Jag ska försöka spara allt, iallafall i minnet.

Zebror.
Zebror.

Örn vakar över sitt område.
Otroligt vacker örn.

Andrés vår underbara guide.
Vår underbara guide.

Dornierviner
Vinprovning på bl.a Dornier.

Solnedgång över Kapstaden och Viewers Point.
Solnedgång över Kapstaden och Viewers Point.


Så för tillfället känner jag min harmonisk, glad, exalterad, nöjd, lycklig, nyfiken. Men framförallt så fösöker jag uppleva så mycket som möjligt vid varje tillfälle som ges. Jag skulle inte vilja vara någonannanstans är var jag är precis just nu. I en toppvåning, framför en dator, lite söming med fyra personer runt omkring mig som ligger och sover och jag vet att just i det här tillfället så mår jag helt underbart.

Jag saknar er alla otroligt mycket. Och jag är otoligt tacksam att jag har möjligheten att göra det. Tack.

Natten innan..

Publicerad 2008-11-18 02:32:18 i Allmänt,

TACK till alla som kom i söndags. Ni anar inte hur mycket det betydde. Och alla andra som missade, ni anar inte vilka megasuperpannkisar NI missade!

Ett litet axplock:
Johanna
Johanna


Pålägg till tusen.


Henke och hemlig gäst.


Driton med sitt bästa ansiktsuttryck.


Edit var lika glad som vanligt.


Linda ville härma Driton.


Frank och mr Mysterious.


Henrik och Moa och hand.

Så nu är det sent på natten och jag kan inte riktigt sova. Har ju tusen saker jag bara MÅSTE fixa, till exempel vika byxorna jag inte ska ha med mig sisådär 5 gånger, diska glaset lite extra, och vänta har jag glömt att packa ner bikinin? Jag kommer ju ändå gå igenom allt imorgon igen och våndas över att jag har alldeles för lite saker med mig. Och sen när jag väger väskan så inser jag att den är pinsamt tung och försöker övertyga mig om att plocka bort något, och sen så får man såndär jobbig beslutsångest. Det bästa är nästan att blunda och peka, då blir det lite som en överraskning, vad lyckades man få med sig egentligen?

Om

Min profilbild

Moa Ekstrand

Försöker ta dagen som den kommer men har ofta huvudet uppe i det blå - eller snarare på någon annan plats. Min utmaning är att uppskatta dagen, min styrka är min nyfikenhet och driften att alltid söka mig vidare.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela