ettvarvruntjorden

Jag i tema lila.


Supersnygga Angie.


Anton vet hur man.. far till det.


Anna och nya roomisen Alex, var raddare.


Pojkarna.


Snyggaste ganget i stan.

Nu susar tiden. Fast gor den inte alltid det? Har an sa langec lyckats halla mig ganska bra pa mattan, inga angestattacker, inga hysteriska anfall (nastan), mest skrattat och uppskattat och forsoker sakta men sakert att faktiskt lata migsjalv gora det jag vill, och kanna det jag kanner. For mig har det handlat sa mycket om att tillfredstalla andra, ge dem skamt som de uppskattar, se till att de kanner sig bekvama och okey i situationen. Aven fast jagsjalv inte alltd har gjort det. Men vad handlar det egentligen om, att leva i slutandan med sigsjalv eller med andra? For man kan nog inte leva med andra om man inte kan leva med sigsjalv. Ingen annan kommer i slutandan att se efter din rygg, sa det ar bast att gora det sjalv.

Senast var nar? Jag kan inte ens minnas, vad jobbigt. JO! Currumbin med Andrea och Sean pa Guldkusten. Festade fester med lokalarna, alla jobbade som livvakter, helt underbart. Lyckades till och tjata till mig ett par morkbla speedos med "Lifeguard" tryckt pa rumpan. Kan man fa en battre souvernier eller vad? Otroligt bra manniskor och kande mig hemma med folket pa en gang, inga turister, surf pa dagarna och skont hang med stora middagar pa kvallarna. Det ar sa kul att ha lart kanna Andrea, en superfin tjej som jag absolut kommer forstatta traffa och halsa pa i Italien!

Akte tillbaks till Brisbane och traffade upp Denny och Jaana igen, spenderade Australiaday med dem i botanical garden, hade den storsta picknicked ogat nagonsin skodat och ack vad gott det var. Annars strosade jag mest runt i Brissie, hangde pa stan med Jaana och Denny i omgangar och underholl dem under deras raster. Brisbane har ett superbt uteliv och indiescenen blomstrar, det ar kul att alltid kunna hitta en bra klubb eller bra spelning. Var superkul att traffa upp Denny igen och jag har traffat en helt underbar van i Jaana, vi har tydligen massa kompisar gemensamt hemma i STHLM, det ar jatteroligt. Gabbi kom upp till Brisbane och kvallarna bestod av kareokesang pa lokala puben med gamla gummor och gubbar som inte ens klappade nar vi tre unga bruttor hade tagit ton och gick ner fran scen. Pinsamt!  Tillsammans tog vi oss alla ner till Byron Bay igen for att festa festen, sola solen och surfa surfet. Blev val inte sa mycket av nagot, regnade mest hela tiden, surf var inte att tala om och med tanke pa att Denny och Andreas blev utkastade varje kvall bestod gruppen tillslut av Gabbi, Jaana och mig. Byron ar en liten surfstad med Australines ostligaste punkt. Massa turister men otroligt fint om man lyckas komma ifran det och aka till stranderna som ligger lite mer soderut, surf surf surf nastan helt for digsjalv! (nar vi reste dit med Sean vill saga).

Jag och Gabbi fortsatte ner till Coffs Harbour dar vi redan forsta dagen traffade pa tva engelskman som stod nere pa piren och fiskade. Slutade med att vi tillsammans med engelskmannen blev lavade av en Aussie att ses pa piren morgonen efter klockan sex for att aka och spjutfiska. Da ska ni vara medvetna om att vi hade pratat med killen i cirkus 2 timmar och han hade redan tomt sitt liv av fangelsestraff, sitt barn han saknade och annat i livet han tankte pa. Inte undra pa att varan fantasi skenade ivag den natten, var han en barbarisk backpackermordare som skulle skjuta oss med sin harpun eller var han bara en trevlig pratglad kille pa 25ar. Det spelade inte sa stor roll for han kom inte till piren morgonen efter. Och dar satt vi, dumma, kalla och trotta.  Tillbaks till hostelet dar alla hatade oss for vi hade gott upp klockan 5 pa morgonen och tog en tupplur. Motte upp massa andra trevliga manniskor och spenderade dagen efter med att pussa delfiner och salar och hanga pa stranden. Och samma saga dagen efter det. Fest pa lokala puben som vanligt, och vem dyker inte upp om varan Aussiefiskare! Han hade jattemycket skuldkanslor for att han hade varit tvungen att jobba istallet for att ta med oss och bjod oss pa drink efter drink (som jag sa fint lyckades smuggla vidare). Och vart i hela Australien tror ni man kan hitta den basta partymusiken? Pa lokalpuben i Coffs saklart.

Lite ledsa tog vi eftter fyra dagar en tiotimmarsbuss ner till Sydney och landade i Eddies nya hus alldeldes for langt fran stranden. Hangde dar med Gabbi, Clara, Owen och hans kompis Richard och akte tillbaks till Canberra pa sondagen. Owen har kopt en orginalare, en Toyota Crown Deluxe '66 som knappt lyckades kora uppfor en backe nar vi var sex pers i bilen.. Men snygg ar den!

Tog oss ner till Batemans Bay till Owens fasters hus och bodde i deras skjul med tva hundar. Regnade gjorde det hela veckan med det var ganska skont att kolla pa film, ga upp till muffinscafet, surfa lite, leta krabbor och ata stora familjemiddagar. Att bara relaxa och vara, med folk man trivs med och tycker om.

Sa, nu ar det bara nagra dagar kvar tills den stora farden till Rio. Har lyckats ordna med mina biljetter som det var lite kajko med, men det ar lost. Ska bli otroligt skont och otroligt kul att traffa upp Anna igen, och karnevalen, har kommer jag! Tiden i Australien har varit super, det har varit enkelt, roligt, jatteroligt, snabbt och verkligen fatt mig pa tankar att faktiskt komma ner och jobba ett tag, tydligen ar manegerjobben manga. Ja, vi far val se vad framtiden har att ge. Och visst ar det inte sa, lat livet floda och forsok att ta det for vad det ar. Men ar det sant som overskriften sager, lever vi for mycket i reaktionerna, bor vi gora det eller ar det en bra sak?