Dag 114
Eller iallfall om några minuter. Snart, så snart har även den här resan gått mot sitt slut. Rent tidsmässigt kanske men inte mentalt, för helt ärligt så känns det som att jag precis har satt igång. Tankeverksamheten som pushats mot sin spets under perioden i Stellenbosch har nått sitt cresendo - när det kommer till motiv, nu gäller det bara att ta tjuren vid hornen och pusha igenom. Imorgon sätter jag mig på en 21 timmars lång bussresa mot Namibia med två tjejer jag knappt känner. Tillsammans ska vi spendera en månad i Namibi öknen, Okavanga deltat och Victoria falls. Detta betyder 4 länder och otaliga dagar och nätter tillsammans. När jag vid vissa tillfällen inte ens står ut med att spendera tid med min egen hjärna, hur ska då detta gå? Två individer som jag knappt känner men som rykte av sig sägs vara partypinglorna no.1. Ta tjuren vid hornen. Det är även i detta skede som jag beslutat mig för att faktiskt ta tag i delar av mitt liv som fortfarande hemsöker mig. Jag ska efter en månad med tjejorna sätta mig på ett flyg och resa över hela Indiska Oceanen för att reda ut gamla historier, tankar och känslor i Australien. Jag ska även passa på att hälsa på Gabbo (!) å diverse andra nära å kära nunor. Väldigt oplanerat men så får det vara. Jag har väntat på denna stund i flera års tid, nu vill och måste jag bara få det gjort.
Stellenbosch har väl i sig inte varit så svårt att säga hej då till - förutom vissa individer som befinner sig här. Det bästa med detta är dock att jag vet att de få jag faktiskt släppt inpå är folk jag faktiskt kommer möta och träffa igen. Lämnade Kapstaden idag efter en superb helg med Malene och Vilde. Jag försökte insupa allt som jag vill minnas. Molnen över bergen, vågornas svall mot stranden, Royal Eaterys hamburgare, Longstreets myllrande värme när graderna kryper sig på, vyerna, i princip allt som har med denna älskade staden. Det är med lugnn hjärna jag stänger kapitlet utbytesterminen i Stellenbosch men med tungt hjärta jag kommer lämna Sydafrika. Det har inte varit enkelt, det kommer inte bli enkelt och det har definitivt inte varit som jag trodde. Kunskapen och känslorna kommer fara med mig på min resa, den som uppkommit efter mina snart fyra månader i studentstaden.
Dock är jag helt övertygad om att jag kommer återvända, starkare, gladare, modigare och lyckligare och jag ser fram emot och längtar till den dagen är kommen. Jag vet att det låter fjantigt och jag vet inte varför, men jag älskar verkligen Kapstaden.