ettvarvruntjorden

Kan man generalisera sigsjalv sa mycket att man faktiskt VET att man kommer fa nya vanner, veta sina reaktioner i situationer som kan likna situationer man varit med om forut ect? Lika som att en matratt kan smaka annorlunda trots att den heter samma sak pa menyn kan motet med en van, gammal som ny vara annorlunda varje gang.

Nu har jag alltsa landat i Australien, det forlovade landet soderut. OJ vad man har hort mycket (hur manga svenskar har inte varit har) och sett mycket (Steve Irwin och Doktorn kan komma!). Sjalv har jag inte haft en enda plan i detta land. Gabbi, Owen, Clara, Denny, Eddie, Jason, Chris och Vas. Det var val ungefar det som var planen. Och tva veckor senare fortfarande ar.

Landade alltsa i Australiens stad som nog flest personer tror ar huvudstaden, Sydney. Jag, Myggan (Bibbi), Goliat/Liltoe (Lito) och Rakan (Andrea) installerade oss snabbt i vart hatade hostel som vi snart larde oss att alska och tog Sydney och turistattraktionerna med storm. Hann val med det mesta som Harbor Bridge, Operahuset, 360graderstornet Sydney Tower likval som de mindre turistiga sakerna som Newtown och flera promenader. Sparar dock Aquarium och liknande museer till senare sa jag har nagot att gora nar jag kommer tillbaks till huvudstaden helt sjalv..

Efter 4 dagar av turistande och festande drog sig halva ganget vidare i livet medan jag och Andrea valde att ta farjan over till Manly och bo hos Eddie nagra dagar. Beachhus med rattor i koket och en liten tradgard i sovrummet madde vi riktigt bra med soffan som sangplats och verandan som matplats. Strand och chill i tre dagar innan Andrea drog sig vidare och jag och Eddie packade bilen med picknick och surfbradorna. Vi spelade musik, at och korde kusten runt innan han fick slappa av mig vid bussarna och jag tog min 3 timmar innat landet.

Det var dags for den officiella huvudstaden, Canberra! Clara, Gabbi, Owen och hans underbara familj, och har ar jag an. Har varit pa ett akta australienskt BBQparty, lart mig spela tennis och cricket, sett vilda kangrur och emus, traffat nya manniskor, tanjt mina fordomar och forutfattade meningar, picknickat vid vatttenfall och sett himlen fargas guld i en farg jag aldrig tidigare skadat. Idag ar det dagen innan julafton och jag och Clara ska baka lussebullar. Det kommer tydligen bli fullt hus med hela Owens tjocka slakt. Vi har en julgran och i kopcentrumet sjunger de ironiskt om drommen om vita jular, renar och sladar. Jag tycker allt ar ett stort skamt.

Har kommer jag stanna till over julen och sedan blir det biltripp tillsammans med Eddie ner till Melbourne over nyar. Dar kommer jag stanna med Chris och Jason (!) och forhoppningsvis mota upp Vas och Andrea igen. Efter det vet jag inte riktigt var vinden for mig, det aterstar val bara att se.

Det kanns spannande och lasktigt att veta att jag snart inte kommer ha sakerheten vid sidan. Att resa tillsammans med nagon gor att man alltid kan slappna av. Man vet att man ar saker. Mer saker i nya moten, mer saker om nagot otippat, obehagligt skulle handa. Men hur mycket missar man inte av att alltid kanna sig saker. Man kanske bara maste kasta sig ut ibland. Gora det man absolut inte vagar gora for att bevisa for sigsjalv att man faktiskt klarar det. Och tank hur mycket man lar sig om sigsjalv, av andra, om omvarlden bara genom att bara.. vara.



Kakan, Rakan och Myggan.



Tennisredo!


Cricket i full gang.


Owen visar ballsence och flasksence.

Ska forsoka fa upp bilder fran stora kameran ocksa, det ar ar bara fran kompakten. Ha en superfin jul, min kommer vara solig!